88 Elias Hanson
Blev högst 64 år.
Född: | 1777 1) | Kan EJ hitta födelse eller tidigare boende före 1805 |
Bosatt: | 1810 Fjärås, Ryggen, en stuga 2) | |
Bosatt: | från 1814 Fjärås, Ryggen, en stuga 3) | |
Bosatt: | 1825 Fjärås, Ryggen, ett torp (under Lii 3) 4) | |
Död: | 1841-01-23 5) | Hittar ingen bou 1841 eller -42 |
Vigsel: | 1802-07-25 Tölö 6) | Anteckning i vigselboken "Båda i tjänst hos Brännmästaren Lars Hedberg på Gåsevadholm. |
Inflyttning: | 1805-01-29 Fjärås 7) | inflytt.från Tölö 29/1 1805 - och vid inflyttningen står också en son Hans - född 1802 |
Noteringar
Majes (Rygga 7:1) Åbodottern Inger Andersdotter föddes i Nåkälla 1772. Som 17-åring blev hon piga på Rossared. Men redan i oktober 1791 flyttade hon till Göteborg. Efter två år kom hon åter till föräldrahemmet eftersom hon väntade barn. År 1794 födde hon sonen Andreas om vilken prästen skrev i kyrkoboken att »hon olovligen avlat med drängen Peter Nilsson i Kungsbacka under tjänstetid Inger flyttade 1797 till Aslög i Tölö. Andreas stannade hos morföräldrarna i Nåkälla.
År 1805 inflyttade från Gåsevadholm Elias Hansson med hustru Inger Andersdotter och sonen Hans. De bosatte sig på Dagsnäs utmark i stuga intill dåvarande Sätilavägen. Den branta liden kallades Oxaröva, enligt uppgift för att oxarna ofta satte sig på bakdelen vid färd nerför liden. Stugan hade blivit ledig eftersom det gamla paret där hade dött av koloxidförgiftning efter stängt spjäll. Redan efter några månader dog sonen Hans av koppor. År 1806 föddes ny son och som vanligt fick han den dödes namn.
Det var naturligt att man önskade sig en bättre bostad än den dödsmärkta stugan på Dagsnäs. Genom sitt arbete på Gåsevadholm hade Elias fått kännedom om Ryggen. 1807 blev Elias, Inger och Hans de första som bosatte sig här. Det blev också plats för Ingers son AndreasPettersson.
Marken hade tidigare varit betesplats och var därför huvudsakligen bevuxen med ljung, dvs. relativt lättodlad. Redan andra året betecknades platsen som torp och i kyrkböckerna registrerat under Klockaregården. Elias grävde en källa nedanför brinken och där hämtade man vatten under 130 år.
Familjen utökades 1809 med en dotter och som vanligt fick hon efter mormodern namnet Helena. Men hon dog redan 1811 efter att ha legat sjuk i bröstvärk månader. Detta år flyttade Andreas till Tölö som dräng. Året efter föddes till Majes sonen Anders Petter som så småningom skulle överta torpet. Brodern Johannes föddes 1815 men han blev endast ett och ett halvt år eftersom han dog av »oangiven sjukdom« efter 13 veckors sjukdom. Brodern Hans flyttade till Förlanda 1819 och därefter var det lugnt på torpet under flera år.
Anders Petter Eliasson gifte sig 1831 med Brita Börjesdotter, närmast från Tölö men född som åbodotter i Nedre Rya, Sätila. Året efter fick de sonen Johan August. Tvillingar blev det 1836 då Elias och Anna Stina föddes, 1840 föddes Johan.
År 1841 var det dags för Elias Hansson , den förste nybyggaren på Rygga, att sluta sina dagar. Han dog av ålderdom, 64 år gammal. Därmed inleddes ett svart årtionde för familjen. Johan August dog av mässling 1843 och 14 dagar därefter dog Johan av samma sjukdom. Ar 1849 var det dags för Inger Andersdotter att sluta sitt strävsamma liv. Som dödsorsak angavs ålderdom.
Elias flyttade som dräng till Tölö 1854. Anna Stina var piga bl. a. i Svartsängen, men hon var också hemma och skötte sina föräldrar. Hon gifte sig 1865 med Börje Bohlander och flyttade till torp i Eskatorp 4. Britta Börjesdotter dog 1871 och därefter blev Anders Petter inhyseman till Carl-Petters. Därmed var det slut med denna släkt på torpet Majes.
Från boken "Folket på Rygga By" av Rune Andersson
Källor
1) | Husförhör |
| |
| |
2) | Hf 1810 |
| |
| |
3) | Husförhör Fjärås 1814 |
| |
| |
4) | Hf |
| |
| |
5) | Hf 1834-41 samt i dödsboken |
| |
| |
6) | Vigselboken |
| |
| |
7) | Husförhör Fjärås 1829-1834 |
| |
|